Oh mothership! I'm coming!

Jag sitter vid mormors köksbord och dricker grönt te med citronsmak. Jag hatar citron i te men det gör inte så mycket. Det har nyss regnat och det är vackert ljus ute. Här är ute på landet är horisonten mycket bredare och himlen är mycket större än hemma.
Idag blev jag påmind igen om att det är ännu en dag mindre kvar tills vi sticker till Australien, av min kära (blivande) reskamrat. Igår var det tydligen fyra veckor kvar, idag är det mindre. Jag börjar nästan bli pepp. Förut kände jag bara lindrig ångest vid tanken och jag sköt upp den. Nu känns det bara bra att komma härifrån.
Imorrn ska jag vaccinera mig och ringa försäkringskassan. Har sålt fonder till reskassan, köpt några t-shirts och linnen och börjat kolla vad jag ska ha med mig i necessären. Skrämmande att veta att man måste lämna det mesta hemma, fast ändå befriande antar jag.

Jag måste beskriva hur himlen ser ut genom fönstret nu: hela himlen är som en stor matt blålila gardin av moln nästan ned till horisonten, och i den nedre kanten på molngardinen finns en strimma av flytande guld och nedanför det lyser solen så starkt att jag inte kan titta ut genom föndstre längre. Träden kommer att ändra färg snart och häcken kommer att bli brun men då kommer jag inte att vara här.

Johanna får som ni märker små poetiska anfall då och då men det kanske beror på att hon håller att på att läsa Jane Eyre (som förövrigt är jättebra). Jane är super, det säger jag bara en gång.

Om drygt fyra veckor antar jag att jag får hindra min kära reskamrat från att löpa amok bland Sydneys gayklubbar nu när Carro och Johanna är på väg till the mothership of homosexuals, så att säga. Oh mothership! I'm coming!
Jag och Carro har förövrigt kommit på utmärkta ursäkter för att ta med oss minst ett par pumps vardera på resan, av vilka det mest framträdande är "för vissa ställen kommer man ju inte in på om man har joggingskor" så jag har ett skäl att införskaffa ett par nya snygga. Köper aldrig skor. Får lön snart FFS! Ska även ha med mig mina fantastiska vita converse (som inte kommer vara vita när jag kommer hem men who cares?!) Och den 14:e september blir det BYE SANDVIKEN! TTYN!!!

Sen kommer jag aldrig kunna bo här igen. Känns super.

"Jag ska gå härifrån, för jag känner att min närvaro stör det magnetiska fältet."
-Mamma tror att teknologin inte gillar henne